DEBATT. Rekordmånga svenskar lever med någon form av hjärt-kärlsjukdom. Det är egentligen ett styrkebesked för hjärt-kärlsjukvården. Samtidigt är de tydligaste bristerna stora skillnader i kvalitet och väntetider mellan olika delar av landet. Det vill Moderaterna ändra på.

Enligt Hjärtrapporten 2019 av Hjärt- och lungfonden är det fler än någonsin i Sverige som lever med någon form av hjärt- och kärlsjukdom, ungefär två miljoner svenskar. Det motsvarar var femte svensk. Men det finns också ljusglimtar. Chansen att överleva en stroke eller hjärtinfarkt har ökat kraftigt på bara 15 år. Dödligheten har minskat från 200 till omkring 75 dödsfall per år per 100 000 invånare. Det är en fantastisk utveckling.

Den framtidsbild som målas upp i Hjärtrapporten är dock dystrare. Den positiva utvecklingen antas brytas, till stor del beroende på förändrade levnadsmönster.

Med detta sagt blir det förebyggande arbetet allt viktigare, både på samhällsnivå och på individnivå. På samhällsnivå bör ett aktivt förebyggande hälsoarbete bedrivas systematiskt och långsiktigt. Det kan till exempel handla om att skapa utrymme för idrott och rörelse.

Men vi skulle inte vara moderater om vi inte tror på den enskilde och den enskildes ansvar. Varje människa kan ta och har ett ansvar för hur man lever sitt liv. Samtidigt har varje människa rätt att fatta beslut om sin egen livsföring. Totala förbud, förmaningar och fördömanden är inte en framgångsrik väg till en bättre hälsa.

Förenklat kan man uttrycka det som att samhället har ansvaret för infrastrukturen och den enskilde för sin egen hälsoresa.

Som nämnts ovan så håller svensk hjärt-kärlsjukvård överlag hög internationell klass. Men en av de utmaningar som finns, och som ofta är återkommande i svensk hälso- och sjukvård, är att kvaliteten varierar över landet. Det står i motsatsförhållande till hälso- och sjukvårdslagen som anger att alla patienter har rätt till en jämlik vård.

För att komma till rätta med de regionala skillnaderna i hjärt-kärlsjukvården, vad gäller väntetider och kvalitet, vill Moderaterna ta fram och genomföra en nationell handlingsplan. De regionala skillnaderna kan minska, men det krävs i så fall ett ökat ansvarstagande och ledarskap på nationell nivå.

Som en del av handlingsplanen behöver tillsyn och utvärdering av hjärt-kärlsjukvården prioriteras upp. Brister inom hjärt-kärlsjukvården kan åtminstone delvis åtgärdas genom bättre uppföljning. Ett sätt är att mer metodiskt och regelbundet använda det världsledande kvalitetsregister som Swedehearts kvalitetsregister utgör.

Kvalitetsregister är helt centrala för forskning och för att utveckla än mer avancerad hjärt-kärlsjukvård. Av detta skäl är det viktigt att säkra långsiktiga satsningar på de nationella kvalitetsregistren inom denna sektor.

Dessutom ska alla patienter kunna jämföra väntetider och kvalitet i hjärt-kärlsjukvården. För att detta ska bli möjligt behöver en nationell digital kvalitetslista tas fram. I detta sammanhang kan det vara värt att påpeka behovet av gemensam och standardiserad informationsstruktur, för att underlätta kommunikation mellan regioner och sjukhus rörande exempelvis journaler.

Att svensk hjärt-kärlsjukvård håller hög kvalitet är glädjande och livsavgörande för dem som drabbas av exempelvis en hjärtinfarkt eller en stroke. Vi vill att alla ska få lika bra vård. Var man än bor i Sverige.

Camilla Waltersson Grönvall (M)
socialpolitiskt talesperson, riksdagsledamot

Ulrika Heindorff (M)
riksdagsledamot Skåne västra, ledamot i Socialutskottet 

Anna Mannfalk (M)
regionråd och 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne