KRÖNIKA. Jag erkänner. Det är inte alltid som jag förstår mina tonårsdöttrars förkortningar. (Och om du frågar 13-åringen och 18-åringen, är det påfallande ofta de inte förstår mig heller.)

När jag började med regionpolitik öppnades en hel värld med nya förkortningar. Politiker och tjänstemän har sina egna. Lägg där till en uppsjö av yrkeskårernas specifika branschkortningar. Voilà, du har en soppa av uttryck som är fullständigt obegripliga att förstå för den oinvigde:

”RSAU behandlar RUS:en, KTN:s BU diskuterar TFP, HSN har möte med SUS om ATMP.”

Snabbt och smidigt att skriva. Vilket får mig att tänka på anekdoten om Victor Hugos korrespondens med sin förläggare. Hugo undrade hur det gick med försäljningen av nyss publicerade Les Misérables och skickade meddelandet: ”?” Förläggaren svarade: ”!”

Men problemet uppstår när, precis som i döttrarnas förkortningar till mig, ena parten inte förstår.

Ta CAFM till exempel. Vi i Region Skåne satsar 85 miljoner kronor på CAFM. Vi är övertygade om att det kommer att leda till att du får en smartare och mer effektiv sjukvård, att det blir bättre för personalen och att det kommer att innebära minskade kostnader. Har du hört talas om CAFM? Förstått vad det står för? Vad det innebär? Om inte, är du inte ensam.

CAFM är en förkortning av Computer Aided Facility Management. Och det gör kanske inte saken mer glasklar. Men om vi säger så här i stället: Om vi kan koppla upp varenda pryl som används på till exempel ett sjukhus mot nätet, skulle vi veta exakt vilka sängar som används i denna sekund och vilka som var lediga. Vi skulle också veta när sängarna senast fick nya sängkläder. Vi skulle också veta exakt när en patient blev klar i en operationssal och städning behövs för att snabbt kunna ta in en ny patient.  

Det är – kort och gott – ett riktigt smart sätt att använda teknik för att underlätta för både patienter och personal. Men med ett uselt namn och en obegriplig förkortning.

Det är synd. Alla som har jobbat med produktutveckling och försäljning vet att namnet är viktigt för att få folk att förstå och vilja ha produkten. ”Packaging is everything”, som marknadsförare brukar säga.

Här tycker jag att vi inom Region Skåne har en läxa att lära. För hur ska medborgarna kunna förstå vad deras skattepengar går till och nyttan av olika projekt, om de döljs bakom obegripliga namn och förkortningar?

Vi måste helt enkelt komma bort från byråkratiskt och tekniskt språk. Och börja tala begripligt. Vilket osökt för mig in på berättelsen om rörmokaren som undrade om man kunde använda saltsyra till att göra rent rör invändigt.

Rörmokaren skrev till miljöexperten på den stora myndigheten och fick svaret: ”Effektiviteten av saltsyra är obestridlig. Emellertid föreligger det faktum att klorvätesyrade salter är oförenliga med metallisk permanens.”

Rörmokaren svarade: ”Toppen, då kan jag alltså använda saltsyra?”.

Myndighetens svar på detta lät inte vänta på sig: ”Provningsanstalten kan icke ta ansvar för bildandet av toxiska derivat vid applicering av saltsyra utan rekommenderar alternativ metod.”

Rörmokaren kliade sig på huvudet. För säkerhets skull skickade hen ett nytt brev: ”Så då är det ingen fara att använda saltsyra?”.

Svaret kom redan nästa dag: ”Använd för helvete inte saltsyra för rören fräts sönder!”

Svårare än så behöver det inte vara.

Annette Linander (C)
Regionråd med särskilt ansvar för digitalisering

Förkortningar i texten:
WTF: What the fuck
RSAU: Regionstyrelsens arbetsutskott
RUS: Regional utvecklingsstrategi
KTN: Kollektivtrafiknämnden
BU: Beredningsutskott
TFP: Trafikförsörjningsprogram
HSN: Hälso- och sjukvårdsnämnden
SUS: Skånes universitetssjukhus
ATMP: Advanced Therapy Medicinal Products
CAFM: Computer Aided Facility Management