EKONOMI. I SKL:s ekonomirapport, som publicerades på onsdagen (16/10), konstateras att många kommuner och regioner har det kärvt. Minst var tionde kommer att tvingas höja skatten till 2020, var femte beräknar att gå med underskott nästa år och fyra av fem planerar neddragningar i kärnverksamheten. Orsaken är främst demografiska utmaningar med allt fler som inte är i yrkesaktiv ålder, samtidigt som lågkonjunkturen kryper närmare.

Region Skåne höjde skatten med 49 öre till 2019, och de senaste prognoserna visar att sannolikheten för att budgeten ska hållas är stor. Skattesatsen för 2020 är oförändrat 11,18 vilket är den femte lägsta i landet efter Östergötland, Halland, Södermanland och Västmanland. Inför 2020 har fyra regioner aviserat skattehöjning.

Regionerna fick inga ökade generella statsbidrag i budgetpropositionen 2020, utan i stället läggs riktade satsningar. För 2020 handlar det om en utökad kömiljard, samt mer pengar till ”god och nära vård” medan patientmiljarden och delar av satsningar på kvinnors hälsa avslutades. Metodvalet är olyckligt. De riktade statsbidragen försvårar effektiviseringar, skriver SKL: ”Dels är de ofta riktade mot verksamheter som kommunerna och regionerna ändå prioriterar och dels gör de att förväntningarna på verksamheten ökar när man från statens sida lovar kortare köer inom sjukvården.” Sena besked och kortsiktiga planeringsförutsättningar gör inte saken bättre.

SKL har också en uppfattning om vad som behöver göras: ”Regionerna kommer att behöva genomföra stora effektiviseringar och ställa om arbetet genom förebyggande insatser och användande av ny teknik för att klara sin ekonomi kommande år. Det finns möjligheter att öka effektiviteten genom omställning till öppen och nära vård, så att patienterna i lägre grad behöver utnyttja den slutna somatiska vården. Men för att klara de ökade behoven måste även den somatiska vården öka produktiviteten.” Detta är insatser som ligger väl i linje med vad Region Skåne gör.

Tittar man på utvecklingen av antal årsarbetare i förhållande till antal besök och vårdtillfällen i den specialiserade vården blir den bristande produktiviteten övertydlig. Antalet helårsarbetande läkare i den specialiserade vården i riket har ökat med drygt 20 procent sedan 2009. Under samma period har antalet läkarbesök i den öppna specialiserade somatiska vården ökat med 2 procent och fram till 2017 har antal vårdtillfällen i den slutna specialiserade vården minskat med 7 procent.

Jonas Duveborn