KRÖNIKA. Den 1 januari 2019 tillträdde jag som ordförande i Region Skånes kollektivtrafiknämnd. Det är ett oerhört givande uppdrag med ansvar för en verksamhet som påverkar och engagerar de flesta som bor och verkar i Skåne med de över 300 000 resor som sker varje dag. Det är personer som tar sig till sin arbetsplats, ungdomar som ska till skolan, föräldrar som ska hämta barn på sin fritidsaktivitet eller patienten som ska till sjukhuset. Det är klart att det engagerar skåningarna. Det handlar givetvis om enskilda resenärer, men även de skånska kommunerna och flertalet olika intresseorganisationer som samlar exempelvis pensionärer och personer med funktionsnedsättningar, som av goda skäl har åsikter om hur den skånska kollektivtrafiken kan bli bättre. Därför är dialog en av de viktigaste delarna av mitt uppdrag som jag också lägger väldigt mycket tid och engagemang på.

Dialogen sker inte bara i form av den dagliga kontakt jag har med olika politiska företrädare runt om i Skåne utan också i formaliserade sammanhang med kommuner och trafikoperatörer, intresseorganisationer men även stora informations- och dialogmöten där alla kommuner bjuds in. I denna och nästa vecka träffar vi till exempel de skånska kommunerna för att prata om vårt trafikförsörjningsprogram.

Alla resor är lika viktiga men förutsättningarna ser olika ut i Skåne. De större städerna med stadsbussar har en bra tillgänglighet, turtäthet och nära till hållplatsen för de flesta. Med såväl buss som tåg att tillgå är det enkelt att resa i den stora staden. Utbyggnaden av gång och cykelbanor är god och nya mobilitetslösningar såsom el-scooter testas i några städer. En mycket stor del av kollektivtrafiknämndens intäkter kommer från städerna och är därför en förutsättning för att trafiken fungerar mellan städerna och på landsbygden. I de mindre orterna går bussen några gånger om dagen och det kan vara 3-4 km till närmsta hållplats, alternativen är obefintliga och resandeunderlaget är ofta svagt. Här är betydelsen av kollektivtrafiken ofta större och kan innebära skillnaden mellan att kunna bo kvar på orten eller tvingas flytta. Kostnaden för varje resa är ofta hög men samtidigt är det viktigt att vi inte ställer stad och landsbygd mot varandra. Båda behövs och besöksmålen kan vara ett sätt att öka trafiken till orter utanför städerna.

Hur ser då framtidens kollektivtrafik ut? Det är inte möjligt varken ur miljösynpunkt eller ekonomisk synpunkt att köra med stora bussar som har ett fåtal resenärer per avgång. Är det möjligt att samordna resor såsom skolresor och färdtjänst eller kan bättre och mer tillgängliga pendlarparkeringar vara lösningen? Under året har vi gett Skånetrafiken i uppdrag att utreda hur kollektivtrafiken på landsbygden och i mindre orter kan se ut framöver. Det kan vara anropsstyrd trafik som beställs via en app med tydligt besked om när bilen eller bussen kommer. Det kan vara samordning mellan olika samhällsbetalda resor. Största vinsten får resenären på landsbygden som förhoppningsvis får fler avgångar. Vi har också gett Skånetrafiken i uppdrag att införa flexibla nattstopp, det börjar med två pilotprojekt som startar redan i år när linje 551 mellan Kristianstad och Furuboda samt linje 35 i Malmö kör igång. Jag ser fram emot den förändringsresa som vi kommer att göra med den skånska kollektivtrafiken – tillsammans med alla berörda skåningar.

Carina Zachau (M)
Regionråd och ordförande i kollektivtrafiknämnden