KRÖNIKA. ”Nä, varför skulle man vilja släpa med sig en telefon? Man har ju en hemma. Och om man är ute på stan och behöver ringa hem, finns ju telefonautomater.”

Det var under min första tid på Ericsson Mobile som jag hörde berättelsen om de första konsumenttesterna av mobiltelefoner: folk förstod helt enkelt inte nyttan.

Då handlade det om mobiler som man bara kunde tala i. Introduktionen av den smarta mobilen på den svenska marknaden har gått mycket snabbt från 27 procent 2011 till 90 procent 2018.

Ny teknik förändrar i grunden hur vi arbetar och lever våra liv. Vi inom Region Skåne måste hänga med i denna utveckling.

Hur kan vi använda digitaliseringen för att förbättra kollektivtrafiken? Kan vi använda den data som människor själva samlar på sig genom olika hälosappar? När allt från sjukhussängar till papperskorgar är uppkopplade till nätet – det som brukar kallas IoT, Internet of Things – kan vi då se till att vi jobbar smartare?

I förra veckan presenterade Primärvården Skåne ett nytt digitalt verktyg. När patienterna kommer till Vårdcentralen Råå, får de på en surfplatta fylla i varför de söker vård. Frågorna bygger på AI-teknik, det vill säga artificiell intelligens. Säg att du har hosta. Då kan en av frågorna vara ”Har du en papegoja eller en annan fågel hemma?”. Systemet har lärt sig att ställa frågor som man ibland missar, men som kan ha stor påverkan.

När du har fyllt i frågorna, ser du på en skärm på väggen hur lång tid det kommer att ta innan du får besöka en sjuksköterska eller läkare. Eftersom personalen kan se vad du själv har fyllt i, har de mer tid att ägna sig åt dig och behöver inte hålla på med lika mycket administration.

Det nya digitala verktyget ger bättre patientmöten och kortare väntetider, ökar patientsäkerheten och förbättrar arbetsmiljön. Verktyget testas just nu på sju av Region Skånes Vårdcentraler. Rent tekniskt skulle det vara möjligt för patienter att fylla i sina uppgifter hemifrån, och få veta när man får en tid på vårdcentralen. Visst är det smart?

Samtidigt är det viktigt att påminna sig om att vi inte ska använda tekniken för att göra gamla saker på nya sätt. Vi ska göra nya saker på nya sätt.

Man kan jämföra det med musikbranschens förändring. När den först digitaliserades kom CD-skivorna. Mindre än vinylskivorna och med digital information. Men likväl fysiska plattor i fodral. Sedan kom streamingtjänsterna som Spotify och fullständigt förändrade hur vi kan ta del av musik – och hur musikbranschen arbetar. Vi står inför samma genomgripande förändring av vården och dess arbetssätt.

Just nu sitter inte bara en massa programmerare med miljardinvesteringen Skånes Digitala Vårdsystem (SDV). Nästan 200 av Region Skånes duktigaste kliniker, till exempel läkare och sjuksköterskor, arbetar också i projektet för att kartlägga hur du som patient tas emot och behandlas på olika platser i Skåne. Det har visat sig att skillnaderna är ganska stora. Med ett gemensamt IT-system kan vi också se till att vi jobbar på samma sätt och att du får likvärdig vård i Hela Skåne.

För mig handlar all digitalisering om att frigöra tid för vår personal, så att de kan göra det som de är riktigt bra på: att vårda människor.

Den avgörande nyckeln för framgång handlar om att få vår medarbetare med oss – att de förstår nytta samt naturligtvis att tekniken levererar det som utlovas.

Jag vet att det kan ta lite tid, precis som för de första mobiltelefonerna. Men möjligheterna finns där, mycket nära.

Annette Linander (C)
regionråd med särskilt ansvar för digitalisering