SEPSIS. En okänd folksjukdom som årligen drabbar 40 000 personer i Sverige och av dessa dör cirka 8 000. Trots detta är det bara ca 40 procent av svenskarna som känner till sjukdomen en andel som måste höjas. I vardagstal benämns sjukdomen ibland som blodförgiftning, badarfeber, mördarbakterie med mera, men det är viktigt att samlas under ett namn sepsis.

Regionrådet Anna Mannfalk (M) deltog i rundabordssamtal om sepsis på World Sepsis Day (13/9) som anordnades i Lund av Sepsisfonden. Eftermiddagen innehöll både starka berättelser från drabbade och diskussioner om hur man arbetar med att försöka höja medvetande om sjukdomen hos både allmänhet och vårdpersonal.

I Sverige finns en god kännedom om våra folksjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes, stroke, bröstcancer och prostatacancer, där kännedomen ligger på runt 95 procent. Men även mindre kända sjukdomar som Leukemi, KOL och Parkinsons sjukdom finns det en hög kännedom om, runt 90 procent. Så det går att sprida kunskap till större delen av befolkningen gällande folksjukdomar och just när det gäller sepsis är detta extra viktigt eftersom utgången är beroende av en snabb diagnos och korrekt vård i tid.

WHO antog den 26 maj 2017 en sepsis resolution där man lyfte sepsis till världshälsoproblem. Man identifierade också ökad kännedom om sjukdomen som en nyckel i kampen mot sepsis. Man sätter press på alla medlemsländer att ta ansvar för att öka kunskapsspridningen både hos allmänheten och inom vården.

En ny arbetsmodell inom regionen den s.k. sepsiskedjan har i Skåne inneburit att allt fler patienter får rätt vård i tid då man blivit mycket bättre på att snabbt identifiera och behandla de som drabbas. Kedjan börjar redan hos ambulanspersonalen. De utlöser ett sepsislarm som ser till att korrekt behandling kan sättas in så fort patienten anländer till akutmottagningen. I dag finns sepsiskedjan på samtliga sjukhus i Skåne. Efter införandet av sepsiskedjan ökade andelen drabbade patienter som får antibiotika inom en timme från siffran 22 procent till hela 90 procent.

Vi behöver nu arbeta vidare med uppföljning av sepsispatienter efter den akuta sjukdomstiden. Det finns för lite kunskap om fysiska och psykiska komplikationer och vilken eftervård som kan komma att krävas, säger Anna Mannfalk.

Och fortfarande behövs mer information om sepsis spridas till allmänheten för att öka kännedom om sjukdomen så att den höjs till samma nivå som för övriga folksjukdomar.

Theresa Lindahl