FÖRBÄTTRINGSARBETE. Det finns i dagsläget drygt hundra kvalitetsregister som får nationellt stöd. De täcker flera olika områden såsom cancer, lungsjukdomar, psykiatri, tandvård och demens. De fyller en central funktion i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. Gemensamt för alla register är att de är individbaserade och innehåller diagnos, insatta åtgärder och resultat för patienten eller brukaren. Genom kvalitetsregistren följer man olika patientgrupper och behandlingar över tid, för att kvalitetssäkra vården och bidra till forskningen

Information från registren kan användas för att se resultat och följa utvecklingen i den egna verksamheten och gör det möjligt att följa upp hur enskilda regioner, sjukhus eller kliniker bedriver sin vård. På så sätt får också verksamheterna en löpande återkoppling av sina egna resultat och kan se hur det går för deras patienter och brukare.

SKL och regeringen har kommit överens om en fortsatt utveckling av nationella kvalitetsregister. Överenskommelsen omfattar totalt 200 miljoner kronor för 2019, varav regionerna bidrar med 100 miljoner kronor och staten med 100 miljoner kronor.

Nationella kvalitetsregister ska enligt överenskommelsen användas i förbättringsarbete i vårdens och omsorgens verksamheter samt som kunskapskälla för klinisk forskning, inklusive samarbete med Life Science-sektorn.

Theresa Lindahl