ALLVARLIG KRITIK. Revisionen riktar allvarlig kritik mot regionstyrelsen för det sätt på vilket Region Skåne har styrts under 2018, det sista året med S- och MP-styre under förra mandatperioden. Detta följer samma mönster som tidigare. Regionen har under en följd av år redovisat resultat som inte når de finansiella målen och därmed inte uppfyllt kravet på ”god ekonomisk hushållning”. Samma kritik uttalades från revisionen förra året, och åren dessförinnan.

– Resultatutvecklingen är inte förenlig med de mål som regionfullmäktige har satt upp, sa revisionens ordförande Lars-Erik Lövdén (S) på en pressträff i onsdags (3/4). Budgetprocessen brister. Och det har inte funnits någon förankring i de förslag man har gått fram till fullmäktige med.

Resultatet för 2018 blev -90 miljoner kronor, vilket är 485 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet på 1 procent. Här ska understrykas att de stora investeringar i sjukhusbyggnader som Region Skåne gör egentligen förutsätter ett resultat på 2 procent, vilket innebär att resultatet är 850 mkr sämre än vad det borde ha varit för att klara investeringarna. Och att hälso- och sjukvården redovisar ett underskott på en miljard.

– Samtidigt med de stora underskotten har tillgängligheten till sjukvården försämrats.

Mot denna bakgrund riktar revisionen allvarlig kritik mot regionstyrelsen medan hälso- och sjukvårdsnämnden, samt de tidigare delregionala sjukvårdsnämnderna Sus, Sund och Kryh får kritik.

  • Köerna till operation/åtgärd var vid utgången av 2018 längre än vad de någonsin har varit. Vid årsskiftet stod 18 485 personer i denna vårdkö. 5 830 av dem hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Med detta var måluppfyllelsen (att minst 80 procent av patienterna ska få vård inom 90 dagar) nere på 68 procent. Vid årsskiftet 2014/2015 nåddes målet.
  • 840 patienter hade vid årsskiftet väntat längre än ett år på att få den vård de behöver. Det är 530 fler än i början av förra mandatperioden.
  • Antalet vårdplatser minskade även 2018. Vid årsskiftet fanns det 261 färre vårdplatser än när förra mandatperioden började, och detta trots att S gick till val på att införa 300 fler.
  • Under den gångna mandatperioden medförde den goda ekonomiska konjunkturen att hälso- och sjukvården kunde tillföras 6,2 miljarder kronor.

Henrik Fritzon (S), tidigare ordförande för regionstyrelsen, upprepade i onsdags sitt mantra om att vården hade haft bättre tillgänglighet och ekonomi om S och MP bara hade tillåtits höja skatten. Faktum är att S och MP varje år har förklarat sig nöjda med de budgetar som regionfullmäktige har antagit. Fritzon har varje år sagt att han tror på sin egen budget. Nu säger han annorlunda.

Jonas Duveborn