damm620border

KRÖNIKA. – Den rödgröna regeringen vägrar släppa armkroken med LO och försvarar de skyhöga murar som effektivt fortsätter att hålla människor utanför arbetsmarknaden. Vart tog Stefan Löfvens vision om Europas lägsta arbetslöshet vägen?

Särskilt allvarlig är situationen för utrikes födda. Enligt det Finanspolitiska Rådet är endast 50% av människor som kommit till Sverige som flyktingar i sysselsättning efter 8 år.

Det finns dock lyckade exempel på hur egna initiativ och ansvar kan leda till en väg in på arbetsmarknaden. Det har bland annat Syed Latif från Bangladesh gjort. Latif lärde sig svenska, studerade vid universitet och fick jobb i Malmö. Han engagerade sig för nyanländas situation och var med och startade ett språkcafé i Skurup. Han betalade skatt och bidrog till ett bättre samhälle. Nu är han, som ni säkert läst om i tidningen, utvisad från Sverige. Migrationsverket gav honom inte fortsatt arbets- och uppehållstillstånd. Varför? Han tog egna initiativ. Syed Latif hittade nämligen sitt jobb på det sociala nätverket Linkedin, världens 17:e mest besökta hemsida. Det var inte förenligt med Migrationsverkets policy. Enligt den måste man hitta sitt jobb via den statliga (och milt sagt mindre effektiva) Arbetsförmedlingen – man menar att det inte går att bevisa att Linkedin-annonser varit synliga för alla i EU.

Det hela är naturligtvis absurt. Myndighets-Sverige och regeringen måste stanna upp och tänka efter: Vilket land vill man egentligen ha? Vill man ha ett land där personligt ansvar och förmågan att ta initiativ främjas, eller ett land av paragrafrytteri och bidragsberoende? Självklart ska regler finnas och följas, men tolkningen av dem kan inte vara orimlig.  Signalpolitiken kan inte vara att det är viktigare att man provar lyckan via ams.se än att man lyckas via andra vägar. Systemet får inte gå före den enskilda människan.

Lagar och regler och tolkningen av dessa är också normgivande för hur människor i ett samhälle agerar gentemot varandra. Om samhället signalerar till alla som kommer till vårt land att det inte spelar någon roll att man gör egna ansträngningar ger det effekter. Om staten tolkar regelverk som en okänslig paragrafryttare ger det också effekter. Till slut blir befolkningen själv fylld av okänsliga paragrafryttare. Att ta ansvar för sin egen situation och engagera sig för andra människors väl och ve lönar sig inte.

Befolkningen blir allt äldre. Allt färre kommer att behöva försörja allt fler. Det innebär att en större andel av Sveriges arbetsföra befolkning måste komma i arbete om vi ska kunna upprätthålla vår välfärd och vårt välstånd. Fler människor behöver uppvisa Syed Latifs driftighet, inte färre. Politikens ansvar är att ge fler chansen att uppvisa samma driftighet.

Välfärdens finansiering är beroende av att Sveriges invånare är ansvarstagande och att de som har förmågan att göra så också är med och bidrar. Sådana värderingar är gynnsamma inte bara för samhället i stort utan även för de små gemenskaperna i lokalsamhälle och familj.

Vi ska inte acceptera att Sverige är ett land där hederliga personer som bidrar till vårt gemensamma välstånd utvisas för att de hittat sitt jobb på fel hemsida. Vi måste lyfta fram fler goda exempel på lyckad integration, inte göra det motsatta.

Sofia Damm (KD)
riksdagsledamot från Blentarp