KRÖNIKA. Min första tid i riksdagen har varit minst sagt omtumlande, spännande och intressant.

Under den gångna veckan har jag träffat många engagerade och drivna företagare från Skåne via Svenskt Näringsliv och fått vara med och föra en värdefull dialog.

Vilka entreprenörer vi har! Att få höra dessa företagares berättelser om hur de startat, kämpat, stött på motgångar, tagit sig runt utmaningar, ändrat inriktning för att möta en förändrad omvärld och marknad, hur de utvecklats för att så småningom blomstra. Det är inspirerande och det ger kraft. Alla dessa företag lägger tillsammans grunden för vår välfärd, för jobb, försörjning och trygghet för många människor.

Tänk vilken kraft här finns i vårt land. Det engagemang, kreativitet, kunskap och driv som finns samlad, den är fantastisk och den gör mig väldigt väldigt stolt.

Det som är än mer värdefullt att få ta del av som riksdagsledamot är alla de utmaningar som dessa företagare ser. Hinder som beror på regelkrångel, dåliga attityder hos myndigheter, dåligt utformade lagar eller bristfällig kommunikation mellan bransch och utbildning.  Sådant som vi faktiskt har en makt att påverka och förändra.

Jag har funderat mycket över de berättelser jag fått ta del av och vad vi kan göra för att underlätta för våra företag att utvecklas, anställa och växa ännu mer. Den berättelse som etsat sig fast mest av alla handlar om kompetens, eller bristen på kompetens. Vi har ett läge i det här landet där arbetslösheten är hög, samtidigt som företagarna saknar personal med rätt kompetens.

Detta är en utmaning som kräver politisk uppmärksamhet, nya idéer och en vilja att faktiskt ta tag i och lösa problemet. Om Sverige inte ska klyvas mellan de som har ett jobb och de som står utanför arbetsmarknaden krävs bättre tag för att matcha de som är arbetslösa mot de jobb som faktiskt finns. Och vi behöver en skola som rustar eleverna för sitt framtida arbetsliv. En skola som förbereder  eleverna och som ger dom rätt kunskap. En skola som är individanpassad och flexibel och som låter våra medborgare omskola sig flera gånger under livet, om så krävs.

Just en flexibel skola som inte utgår från att alla vill studera vidare, utan som tar hänsyn till att många faktiskt vill komma ut i arbetslivet så fort som möjligt efter studenten. Därför är Alliansens förslag om att inrätta en kortare gymnasial yrkesutbildning helt rätt i tiden och en åtgärd som hade underlättat för många.

Vi är många som med stolthet minns när vi fick vårt första jobb. Den stoltheten vill jag att fler ska få känna, men då måste vi ha en utbildning som bättre rustar elever för att ta de jobb som växer fram. Genom att inrätta en kortare gymnasial utbildning som fokuserar på yrkeskunskap, som är nära knuten till branschen och till yrket så kan vi fånga upp många ungdomar och nyanlända som inget hellre vill än att jobba. Jag möter ofta många skoltrötta ungdomar som bara vill bli färdiga med gymnasiet så fort som möjligt för att exempelvis kunna arbeta med något hantverksyrke. Varför ska dessa elever inte få komma ut i arbetslivet så fort som möjligt när det enda de vill är att få börja jobba?

Men Socialdemokraterna har hittills satt hälarna i backen. Argumenten man för fram handlar till stor del om att alla elever måste få en högskolebehörighet. I mitt stilla sinne så ställer jag mig frågan; varför då? Varför ska skoltrötta ungdomar tvingas att läsa så att de får en högskolebehörighet? Jag är helt övertygad om att man under det 45-åriga arbetsliv som man har framför sig, kommer hinna både skola om sig, läsa in högskolebehörighet, läsa en akademisk utbildning eller byta yrke flera gånger om.

En annan nyckel för att bättre matcha utbildning och efterfrågan på arbetskraft är att satsa på och utveckla yrkeshögskolan.

Sverige behöver fler utbildningar som leder till jobb. Här i nordöstra Skåne tror jag att yrkeshögskolan starkt kan bidra till vår regionala tillväxt och attraktionskraft, men framförallt kan de hjälpa människor att utbilda sig specifikt till de jobb som verkligen efterfrågas i näringslivet. Genom att stärka yrkeshögskolan kan vi göra skillnad i en tid då alltför många människor står utanför jobbtryggheten.

Utanför jobbtryggheten står bland annat nyanlända och personer med begränsad utbildningsbakgrund. Vi behöver stärka arbetsmarknaden och föra in dessa personer i arbete. Yrkeshögskoleutbildningarna, där nio av tio studenter får jobb inom ett år efter examen, har en viktig roll att åstadkomma förbättrad integration och ökad sysselsättning.

Det som krävs är att yrkeshögskolorna får högre status och bättre spelregler. Yrkeshögskolorna måste bli större, tydligare och mer långsiktiga. De måste även kopplas ännu mer till sin bransch är yrkeskunskapen om vad man faktiskt behöver kunna finns.

Alla utbildningar behöver inte vara akademiska. Yrkeshögskolorna måste ta större plats inom det eftergymnasiala utbildningsväsendet genom att få bedriva fler yrkesinriktade utbildningar som i dag ges på universitet och högskolor, och genom att resurser riktas om från akademin till yrkeshögskolan.

Det behövs mer yrkesstolthet och mindre Socialdemokratiskt jobbsnobberi.

Sofia Nilsson (C)
Riksdagsledamot, Östra Göinge