VÅRD. Torsdagen den 29 november träffade Anna Mannfalk (M), regionråd och Caroline Hedenström (M), sjukvårdspolitiker, Kunskapscentrum för demensforskning för att ta del av utvecklingen inom demensvården i Skåne.

Demens är en mycket vanlig sjukdom, och ställer oftast stora krav på samordning inom sjukvården. Demens hör ofta ihop med en ökad sjuklighet i andra sjukdomar och risk för fallolyckor, vilket gör att en aktiv uppföljning och vårdplan är viktiga delar för att förebygga behov av akut vård.

Idag får inte ens en tredjedel av de som beräknas ha demens en specifik demensdiagnos. Cirka hälften av de med demens får en mer allmänt hållen (s.k. ospecifik) diagnos. Med fler specifika diagnoser kan bättre åtgärder sättas in. Målet är 80 procent med fullt utredd diagnos.

För att uppnå detta finns möjlighet till ett samarbete kallat ”Demensplan Skåne”, mellan sjukhusens minnesmottagningar och skånska kommuner. Idag är det Båstad, Lomma, Burlöv, Vellinge, Simrishamn och Örkelljunga som har ett sådant samarbete. I många andra kommuner arbetar man också med frågan på annat sätt, men vården är ojämlik. Fler vårdcentraler behöver komma igång med verktyg för att hitta patienterna, sätta diagnos och införa aktivt förebyggande uppföljning i samverkan med kommunerna. Också akutmottagningarna behöver vara delaktiga och tillse att information om patienten når dennes ansvariga läkare på vårdcentral redan vid första misstanke om minnessvikt.

Utredningar visar att det finns ett betydande gap mellan de som har fått demensdiagnos respektive de som har minnessjukdom men inte fått diagnos, gällande omhändertagande. De senare har betydligt fler sjukhusvistelser som hade kunnat undvikas. Ett bättre förebyggande arbete kan både förbättra livskvaliteten för patienterna och spara resurser i sjukvården. Demenscentrum beräknar att uppemot 350 miljoner kostar den inneliggande vård som hade kunnat undvikas med bättre förebyggande arbete.

Lynn Thulin